Min bebis

Hon som har blivit till och vuxit i min livmoder i en hel evighet. Hon som vi fantiserade om, och längtade efter varje dag. Helt plötsligt hade det gått nästan 3 månader.
När bebisar är 4 månader så kan man börja ge dom lite "vanlig mat". Jag är både nervös och taggad inför detta stora moment! Räknar nästan ner dagarna till då hon är 4 månader gammal. 
Jag hade fått för mig att man kunde börja ge små smakportioner redan vid 3 månader men nya rönet är alltså 4 månader. MINST. Inte en dag innan.
ÅÅÅÅH förstår ni hur mycket jag längtar tills stunden är kommen???? Jag som är matens bästavän. Åh det här är så stort för mig!!!
 
Sen vill jag passa på att berätta att Liv inte längre är yngst i sin släkt. Förra veckan föddes en liten Theo. Liv fick en liten kusin, 2 barn fick en lillebror, en kille blev pappa för första gången, och min man fick sitt 13e syskonbarn. Så himla fint ♥ 
 

Tjoho

Tja! /Hon som bloggar en gång i veckan //////////
Bjuder på bilder på mig själv som plåster på era sår :-*
 
 

Ett strå rakt i näsvingen

Största lillsyster och mammz' tänkte vara snälla och tona mitt fjun på huvet. Tyvärr vart det skitfult. Pga väldigt blonda längder skiftade själva stråna i grågrönt efter ett par tvättar.
Men, tanken var ju god i allafall (Tack mor och syster. Älskar er) 
IALLAFALL så fick jag tid hos riktiga frissan idag. Blev mörkt. Och jämnare. Och ogrönt 
 
 

EN ANNAN HAR JU SKAFFA SEJ EN SÅN HÄR

Bättre sent än aldrig som jag brukar säga ;-D 

I kåjan

*Gömmer mig under täcket för att inte väcka man och dotter med ljusa dataskärmen*
Har legat mitt emellan dom i storsängen en bra stund, och funderat. Tänkt på det som varit, det som är, och framtiden. Kommer fram till att jag bloggar ungefär lika bra som en röv, och att jag längtar till sommaren. 
 
Tänker på hur bra jag har det. Livet känns, verkligen på riktigt, u-n-d-e-r-b-a-r-t. Sakta men säkert går vinter och mörker mot vår och ljus. Att få somna och vakna upp bredvid världens finaste människor, ger mig glädjetårar i ögonen och världshistoriens fånigaste flin. 
 
Jag hoppas att ni, mina kära, också mår bra. Här skickar jag ett ton lycka till er *skickar* 
Och, godnatt ♥

Min man

Somnade mitt emellan de två som jag älskar mest i världen igår. Vaknade idag och då fick jag frukost på sängen av storälsklingen. Så himla mysigt ♥
Bilden är tagen i somras, då vi var ett par. Nu är vi en familj. Fint. 

(ps. han brukar inte ha sån där blick. Han "gör sig till" framför kameran) (så ni inte tror att han har knasiga ögon i verkligheten) (han är skitsnygg) (hehehe.....;-))

Fint.

Idag ringde Blommans morfar och var ledsen. Nej, förresten, rörd. Lycklig. Det var så fint. Jag grät lite <3

Liv Lindblomma

Vårt lilla barn. Världens finaste 

RSS 2.0