Att vara ett hus

När man går in i sista månaden av graviditeten så brukar man säga att man är "höggravid". Då är det plötsligt helt okej att få hjälp med att ta upp saker från golvet. Det är okej att ta hissen istället för trapporna och att använda graviditeten som anledning för att slippa all form av fysisk aktivitet. 
 
Men redan i vecka 32 känner jag mig, minst sagt, osmidig och tung. Även fast jag egentligen inte är så stor så känner jag mig stor som ett hus. Men så slår det mig att min kropps främsta uppgift just nu är ju att vara ett hus. Att vara ett varmt och tryggt hem åt den lilla människan som bor där inne.
 
Bebis, jag hoppas att du trivs bra bakom mitt skinn :-)
Några veckor gammal bild

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0